Haveriet – Flygvapnet och kalla krigets offer

Under 15 månader i början på 1960-talet inträffade 75 militära flyghaverier. 46 personer omkom samtidigt som ett 70-tal flygare undkom med blotta förskräckelsen.
Journalisten och författaren Ulf Eneroth fann i en omfattande granskning ett medvetet, kalkylerat risktagande men med förödande konsekvenser när ett expansivt svenskt flygvapen blev världens fjärde största under kalla krigets dagar. Umeå stadsbibliotek, Upplev multisal, plan 4.

Torsten Rapps korta tid som flygvapenchef hade ett ruskigt facit. Under 15 månader i början på 1960-talet inträffade 75 (!) militära flyghaverier. 46 personer omkom samtidigt som ett 70-tal flygare undkom med blotta förskräckelsen.
Sju av offren var civila som dog vid ett köksbord när ett herrelöst Lansen krossade ett boningshus i Vikbo och förvandlade svensk landsbygdsidyll till ett brinnande inferno. De betraktades som offer för en beklaglig slump, något som ingen ifrågasatte på allvar förrän femtio år senare.
Journalisten och författaren Ulf Eneroth fann i en omfattande granskning ett medvetet, kalkylerat risktagande med förödande konsekvenser när ett expansivt svenskt flygvapen blev världens fjärde största under kalla krigets dagar. Han fann flygare och officerare i en tystnadens kultur där flyghaverier med svensktillverkade Tunnor, Lansen och Draken från Saab var en del av vardagen, och där det svenska samhället accepterade dödsoffer även i fredstid.
1 maj i år var det exakt hundra år sedan det första militära flyghaveriet med dödsoffer inträffade. Sedan dess har antalet närmat sig tusen, varav drygt sex hundra miste livet under kalla kriget.
Ulf Eneroth har skrivit den uppmärksammade boken Haveriet – flygvapnet och kalla krigets offer (Albert Bonniers förlag) som skildrar neutralitetspolitikens pris.