Kejsarn av Portugallien

Klara Fina Gulleborg. Den fattige torparen Jan i Skrolyckan döper sin dotter efter självaste solen. När han håller henne första gången slår hjärtat så hastigt.

Selma Lagerlöf skriver:
– Kära ni, sa han till barnmorskan, lägg hanna här, å känn efter! Jag tycker, att hjärtat slår så konstigt.
– Det är riktig hjärtklappning, sa barnmorskan. Kanske att ni brukar ha så ibland?
– Nej, jag har aldrig haft det förr, försäkrade han. Aldrig på det här sättet.

När nye godsägaren hotar att ta stugan ifrån Jan och Kattrina erbjuder sig dottern Klara, nu 17 år, att åka till Stockholm för att tjäna ihop till betalningen. Rykten börjar gå om att hon prostituerat sig. Jan går in i en fantasivärld där dottern är kejsarinna av Portugallien, ett paradis utan sociala orättvisor. Han slutar anpassa sig till hembyns sociala hierarkier och tar plats – han är ju Kejsaren av Portugallien.

Dramatikern Lucas Svensson har bearbetat Selma Lagerlöfs roman från 1914. Hon baserade romanens karaktärer på gestalter ur sin barndom och Jan på en stackars gubbe som sörjde sig galen av längtan efter sin dotter skriver hon i ett brev.

Riksteaterns husregissör Carl Johan Karlson, som de senaste åren regisserat Dimensioner, Skimrande vattnet och Katt på hett plåttak för teatern, står för regin. Han har länge velat göra Kejsarn av Portugallien på scen.
– Den träffade mig rakt i magen och min första reaktion var att den handlar ju inte alls bara om den här enorma faderskärleken som Jan känner för sin dotter. Jag tänkte på att den också handlar om att vara ung, att ha drömmar om en annan plats, ett annat liv och om att kliva in i en vuxenvärld, säger han.

ÅSKÅDARSKOLAN
Efter föreställningen sker Åskådarskolan i samarbete med Kritiklabbet. Tillsammans med kritikern Ylva Lagercrantz Spindler och en representant från uppsättningen diskuterar vi det verk vi just har sett. I Åskådarskolan går det att vara publik och kritiskt tänkande, objekt och subjekt, på en och samma gång.