Kvinnerommet

Drottningmöten om rätten till land och vatten.

En politisk och poetisk fabel. En komisk och burlesk föreställning, men också djupt allvarlig. Sámi Našunálateáhter Beaivváš Kvinnerommet bygger på historiska fakta och dagsaktuella händelser.

Året är 1890. En samekvinna vill förbättra betesförhållandena för sin renhjord. När hon uppsöker slottet för att lägga fram sitt ärende för kungen, är han inte hemma. Istället träffar hon drottningen och en hovdam. Tidens syn på kön, klass och urfolk präglar deras möte. Plötsligt befinner vi oss i nutid, där en journalist ska intervjua drottningen om en utställning av historiska kvinnokläder. Intervjun utvecklas till att handla om könsroller och maktfördelning, med referenser till en dagsaktuell rättslig prövning av en renägande sames sak. Situationen ändras dramatiskt när journalisten visar sig vara någon annan än hon utger sig för att vara.

Kvinnerommet lyfter fram samernas situation 1890 och idag. Omvärldens syn på samerna har förändrats genom åren, de har betraktats som exotiska och enfaldiga, som ett primitivt folk med stora magiska förmågor. I föreställningen ställs frågan om tidens förändrade synsätt har hjälpt eller försvårat samernas förhandlingar om rätten till land och vatten. Vilken roll har kvinnorna haft i denna utveckling?

Föreställningen spelas på nordsamiska och textas till norska.