Maken

Gun Britt Sundströms debutroman »Maken« har lästs av generationer och kallats relationsbibel. Nu sätts den för första gången upp som teater.

»Vår tvåårsdag tänkte vi fira med att skiljas. Inte så där brådstörtat och i plötslig osämja, det misslyckas ju bara, utan i bästa samförstånd och med en ordentlig förberedelsetid«. Martina och Gustav har just börjat plugga vid Stockholms universitet när Gun Britt Sundströms debutroman »Maken« tar sin början. Det inledande citatet återfinns en knapp tredjedel in i den 546 sidor långa klassikerstämplade pocketversionen – en av många nyutgåvor. Året är 1967 och romanen följer Martina och Gustav i sju år till 1976, samma år som romanen kommer ut. Det året kommer också Ulf Lundells »Jack« och Kerstin Thorvalls »Det mest förbjudna« ut.
»Maken« utspelar sig i en brytningstid där en ny generation vill prova nya sätt att leva: göra revolution, leva kollektivt och älska fritt. – Jag tyckte att det skulle vara jätteintressant att jobba med ett material som var så normkritiskt. Hur kan man leva i en relation och samtidigt bevara sig själv? säger regissören Lena Mossegård.
»Maken« handlar om att älska utan att hyckla. Det är också en bok som rymmer en rapp dialog och många situationer att göra dramatik av. – Vår tid idag är enormt fokuserad på relationer, säger dramatikern Ninna Tersman. Trots bilden av det sena 60-talet och det tidiga 70 talet som fritt och utlevande var äktenskap mellan unga människor väldigt vanligt. Ninna Tersman ser en parallell till dubbelheten i dagens samhälle där dejtingappar och öppenhet för alternativa familjebildningar existerar parallellt med fokus på stora bröllop och drömmen om den rätte eller rätta. Martina och Gustav rör sig i en samtid av studentdemonstrationer och intellektuella diskussioner. Kan en öppen relation vara svaret? Eller förtärs de av svartsjuka då? Ska de gifta sig eller bara ses och ha sex? Leva ihop utan sex? Hur ska de kunna älska utan att hyckla?