Korsettkriget

Korsettkriget

I slutet av 1800-talet hamnade korsetten i centrum för het debatt i Sverige. Ett litet klädesplagg blev en stor politisk fråga. Korsetten blev faktiskt ett ideologiskt slagfält, något som utlöste diskussioner om makt, kön, identitet och klass. Om kvinnlighetens former och gränser. Om dåtiden, samtiden och framtiden.

I utställningen Korsettkriget – en kamp om kvinnlighetens former vid förra sekelskiftet möter du ett ojämlikt Sverige där det var skillnad på människor. Framför allt var det skillnad mellan kvinnor och män. Och det skulle synas. Men när kvinnor började kräva att bli myndiga, få rösträtt och ha tillgång till utbildning uppstod även en diskussion om kvinnors kläder. Mitt i allt detta fanns ett litet underplagg: korsetten.

De som var emot korsetten menade att det var fåfängt att använda korsett. Dessutom var den farlig för hälsan och passade inte i ett modernt samhälle. Men det visade sig snart att kvinnors relation till korsetten var komplicerad. Vissa försvarade den. De menade att korsetten var både anständig, hälsosam och modern istället för utmanande, skadlig och föråldrad. Kriget mot korsetten blev ett krig om korsetten.

Utställningen Korsettkriget – modeslaveri och kvinnokamp vid förra sekelskiftet producerades 2019 av Örebro universitet. Den bygger på forskning och en bok med samma namn av Henric Bagerius, docent i historia vid Örebro universitet. Innehållet och gestaltningen av utställningen i Umeå har utvecklats och fördjupats i nära samarbete med Henric Bagerius och producerats av Kvinnohistoriskt museum. I Umeå har utställningen titeln Korsettkriget – en kamp om kvinnlighetens former vid förra sekelskiftet.